RECENSION

Holly
(Originaltitel: Holly)

Format: Bok  •  Översatt av John-Henri Holmberg, Albert Bonniers Förlag (2023)

Få tydliga exempel på författarskap i kombination med inspiration, slump och tillfälligheter än Stephen Kings karaktär Holly Gibney är svåra att hitta. Figuren dök upp för första gången i Mr Mercedes och skulle vara en birollskaraktär i periferin som till och med skulle vara stum. Men, som King har berättat, så började Holly att prata och utvecklades av bara farten till att bli en viktig karaktär som han bokstavligt talat förälskade sig i och sedan dess har hon dykt upp i ytterligare fem sammanhang innan boken som bär hennes namn. Utöver The Dark Tower-karaktärerna (Randall Flagg medräknad) tror jag inte att någon annan King-karaktär fått en så framträdande roll som Holly.
   Holly fortsätter historien om Holly Gibney som formats av Mr Mercedes, Den som finner, Sista vakten, Outsidern och "Blod säljer". Holly har utvecklats på de nästan tio år hon har funnits och jag kan ärligt talat säga att jag personligen inte riktigt tycker att hon är samma karaktär längre. Nu känns hon mer som en "vanlig person" för att uttrycka det lite slarvigt mot hur jag uppfattade henne i hennes första framträdande. En liten bisak i helheten, men ändå en reflektion jag gör.
   Historien tar vid efter "Blod säljer" och utspelar sig under pandemins andra år och skildrar därmed ett polariserat USA med människor som starkt tar ställning för eller emot vaccin till exempel. Jag irriterar mig lite på att King hakat upp sig på att bestämt följa verkligheten då det gör att romanen känns lite daterad. Vi är trötta på Coronaåren och vill inte bli påminda om det. Men av någon anledning tyckte King att det var viktigt att ha med pandemin och låta den ha en viss (men inte direkt avgörande) del av berättelsen. I sitt efterord förklarar han varför och jag kan köpa det utan problem, även om jag starkt tycker att han kunde ha uteslutit pandemin från Hollys verklighet.
   Men i alla fall: Holly driver privatdetektivfirman Hittelönarna tillsammans med Pete Huntley, (som dock är sjuk i Corona) och Jerome Robinson assisterar så gott han kan när han inte jobbar på sin bok. Uppdragen är inte speciellt tunga och på sätt och vis passar det Holly som hanterar sin mammas bortgång (i Corona). Men så hör en orolig mamma av sig och ber Holly leta efter en försvunnen dotter. Vi läsare blir snabbt varse om att den försvunna Bonnie är bara en i raden av oskyldiga människor som kidnappats och utsatts för något riktigt vidrigt av sina förövare och Holly och hennes kollegor kommer successivt att pussla ihop bitarna som pekar på samband som polisen missar, men det kommer också att sätta dem i fara.
   Holly är en tämligen lättläst deckarhistoria med en ganska äcklig knorr som jag inte vill avslöja, men så mycket kan jag säga att historien helt och hållet saknar övernaturliga inslag, vilket är bra. Det fanns ju en oro om att även Holly skulle innehålla en Outsider, men så är det lyckligtvis inte. Bokens skurkar är helt vanliga (nåja...) människor.
   Historien är i ett större perspektiv ganska förutsägbar, vilket hör lite till den typ av deckare King valt att skriva, men det finns fortfarande utrymme för att utveckla Holly-karaktären ytterligare. Hon genomgår, en bit över 50-årsstrecket, en sorts frigörelseprocess från det fasta grepp hennes mamma haft kring henne. Parallellt utvecklar King Jeromes syster Barbara som var ett barn i Mr Mercedes men som fullt naturligt vuxit upp parallellt med böckerna och är en helt annan person i dag.
   Jag hoppas nu att King släpper Holly för ett tag, eller åtminstone ger henne ledigt från de större verken. Jag har inget mot karaktären i sig men det känns lite som det räcker nu. Holly är en fullt godkänd Kingroman i mellanskiktet. Den är välgjord på alla sätt och vis men saknar kanske det där lilla extra som hade behövts för att lyfta boken ett snäpp till. Därför landar betyget på tre stabila Följeslagare av fem möjliga.
Vi börjar med karaktären Holly. Jag gillar henne och blir lite provocerad när folk säger att ”jag ska köpa boken men jag tänker minsann inte läsa den om Holly är med” eller liknande saker. Känns sandlådenivå om ni frågar mig. Men alla har rätt till sin åsikt och min är att Holly är en rätt bra karaktär. Med det sagt så håller jag med Anders om att nu kan hon få lite semester. Vi behöver inte en ny bok om Holly under de närmsta åren.
   När det gäller boken Holly så gillar jag den skarpt. Jag gillar att det är en bok som helt saknar övernaturliga inslag. Det hade gjort boken sämre. Jag gillar även upplägget att det inte går så bra för alla, vilket känns ärligt och inte som en dålig amerikansk film där alla klarar sig och lever lyckliga ever after.
   Det enda jag inte är så förtjust i är att King håller på att tjata om Trump. Coronan kan jag ta men Trumptjatet tröttnar jag snabbt på. Det blir lite som när 3D-filmen kom. Då skulle karaktärerna peta saker mot publiken så mycket att de inte han med att agera och allt detta petande gjorde inget för handlingen. Det var bara en påminnelse om att nu minsann är du på en 3D-film och det är bäst att du tycker det är coolt, pet, pet. Nu är jag inte amerikan och lever inte mitt i detta kaos som Trump skapat där men när Kings karaktärer pratar om Trump känns det, i mina öron, konstlat och inte speciellt trovärdigt. Mer som om King vill påminna om att Trump inte är bra…igen och igen.
   Men förutom detta så gillar jag Holly skarpt och betyget blir 4 Följeslagare av 5 möjliga.
Publicerad 2023-09-05

LÄS EN SLUMPAD RECENSION UR ARKIVET

The Rage: Carrie 2

TV-film, publicerad på foljeslagarna.com 2000-05-29

Ryktena om en uppföljar till filmen som var en del i att skapa Kings namn, Carrie, startade redan för cirka 10 år sedan, men först 23 år efter originalet kom den. Var den då värd väntan? Både ja och nej faktiskt. För att vara en uppföljare så är den helt OK, den knyter an till originalet och har till och med en del klipp från den. Tyvärr har den inget med King at... [Läs hela recensionen]