Det är knappast lugnet före stormen i det näst sista nummret av den här omgången av The Dark Tower. Roland, fortfarande ovetande om vem förrädaren är och medveten om förlusten av Sheemie, griper efter det sista halmstrået då en attack mot ett vapenlager planeras. Det visar sig dock vara en fälla, och i samband med detta dör en av Rolands närmaste vänner. Den första av många, får man misstänka...
   Samtidigt förvandlar Marten sig till förrädaren och förvandlar en krÃ¥ka till sig själv, sÃ¥ att Roland kan fÃ¥ en liten present. Roland gÃ¥r dock inte pÃ¥ detta utan inser snabbt att nÃ¥gon försöker lura honom, och precis när han stÃ¥r öga mot öga med Marten ljuder Elds horn: striden vid Jericho Hill är här...
   Nu är det bara den rafflande finalen kvar och det känns verkligen som man byggt upp för nÃ¥got i hästväg. Det är knappt sÃ¥ man kan bärja sig inför nästa nummer, och som upptrappning är detta nummer utmärkt. Ännu ett snyggt nummer som fÃ¥r fyra Följeslagare av fem möjliga i betyg.
Nu händer det saker. Striden är här och allt är tillåtet. En av Rolands närmaste vänner dör, förrädare avslöjas, Marten försöker lura Roland och så vidare. Man släpper här på allt vad man har och nästa nummer kommer, om man nu kan leva upp till den uppbyggnad man skapat här, att vara ett mycket värdigt slut på denna omgång.
   Betyget för detta rÃ¥a nummer blir fyra av fem möjliga Följeslagare. Det är bra illustrerat och färgerna stÃ¥r ut pÃ¥ sidorna. Som en bonus bjuds vi dessutom pÃ¥ lite variantomslag sist i numret.