De sista före detta Gilead-borna rustar upp för ytterligare en attack mot Farson, men något som står på agendan först och främst att lokalisera och frita den kvinna och det barn som kidnappades av ett trögmutant i slutet av förra numret. Det ska dock visa sig att bakom denna kidnappning finns återigen Marten Broadcloack/Walter O'Dim som utpressar kvinnans man på information. Återigen drabbas alltså Roland och hans revolvermän av en förrädare.
   Medan Roland och hans gäng gör en attack mot ännu ett av Farsons oljefält, och där stöter på ett märkligt folk som tillber en oljepump (!), så lyckas Walter komma ett steg närmare och kidnappar den så värdefulla Sheemie, som i en sista insats försöker förmedla till Roland vem som är förrädaren.
   Det känns att det börjar dra ihop sig mot det stora slaget, och man känner hur motgångarna staplar sig framför Roland. Det är inte lätt att vara revolverman, det är ett som är säkert. Numret är i vanlig ordning snyggt ritat och Richard Isanove har fått gå loss ordentligt med färgpaletten och skapat många olika miljöer i detta nummer. Trots att det finns en del action så är det av förklarliga skäl lite av ett mellannummer. Tre starka Följeslagare av fem möjliga är det värt.
Jag kan bara hålla med Anders, detta är ett mellannummer. Visserligen actionfyllt med allt från förrädare till underliga folkslag som tillber en oljepump men ändå ett mellannummer. Dock börjar striden börjar närma sig och då kan vad som helst hända.
   Dock måste jag tyvärr konstatera att dragningskraften från The Dark Tower-serien börjar avta lite. Det känns inte lika spännande som i början längre. Dock är den fortfarande väl värd att följa och jag hoppas att själva slaget vid Jericho Hill ska trollbinda mig som bara The Dark Tower kan.
   Betyget blir tre svaga Följeslagare av fem möjliga.