RECENSION

The Colorado Kid

Format: Bok  •  Hard Case Crime (2005)

Historien som berättas i The Colorado Kid är egentligen inte någon historia. En historia ska ha en början, en mitt och ett slut. Historien som berättas i The Colorado Kid har inget slut… och det är faktiskt det som är hela poängen med boken. Jag ska inte gå in på hur det kommer sig att det är så men så är det. Personligen tror jag att man antingen kommer att gilla boken eller så gillar man den inte. The Colorado Kid är inte direkt någon bok man tycker är sådär mittemellan.
   I The Colorado Kid berättar Vince Teague och David Bowie (nej det är inte sångaren) historien om "The Colorado Kid" för, Stephanie McCann, en praktikant på tidningen de driver. Både Vince och David är en bra bit till åren och de har inte långt kvar innan det är dags att lämna över tidningen till en yngre förmåga. Att de berättar historien om "The Colorado Kid" för Stephanie blir på något vis hennes inträdesbiljett till en fast tjänst på tidningen. De ”ger” historien och tidningen till henne… om hon vill ha den.
   Personligen tycker jag att The Colorado Kid är något av det bästa King skrivit på länge. Tonen på boken är otroligt fräsch och även om det inte är en typisk Kingbok är det otroligt mycket Kingkänsla i den. Ni kommer att förstå när ni läser den. Det skulle inte förvåna mig om Frank Darabont eller Rob Reiner snart gör film av den.
The Colorado Kid är även en av Kings kortaste. Den är endast 184 sidor lång och faktiskt, denna gång är längden perfekt anpassad till historien.
   Som ni förstår blir betyget för The Colorado Kid väldigt bra. Jag ger den 5 Följeslagare av 5 möjliga, toppbetyg!
Trots den korta längden hade jag enorma problem att ta mig igenom boken. Jag tror det mest hade att göra med att jag egentligen inte hade läsro när jag var tvungen att läsa den, men den är stundtals lite seg. Det tar till exempel 50 sidor innan gubbarna börjar berätta storyn, och just konceptet med två gubbar som berättar någon från en liten ö utan för Maines fastland känns på något sätt gjort tidigare.
   Å andra sidan är ju detta något av Kings speciallitet. Även om han själv är en historieberättare så är han nästan bättre på att hitta på karaktärer som berättar historier än att berätta dem direkt själv. Man undrar om han placerat mikrofoner på alla bänkar där gamla gubbar sitter och berättar storys i Bangor… det känns ju nästan så!
   The Colorado Kid är en riktig deckarhistoria om en död man som hittas på Moose-Lookit Island, men ingen vet vem han är och var han kommer ifrån, tills man lyckas komma underfund med att mannen är från Colorado. Man har till och med en tidpunkt när han senast sågs där och man har en tidpunkt när han dog, men hur han tog sig från A till B är det ingen som vet, och när det tidsmässigt är snudd på omöjligt blir mysteriet ännu större. I alla fall för gubbarna Vince och Dave som ägnat de 25 senaste åren av sina liv att försöka lösa mysteriet. Nu när de berättar historien för Stephanie tror man hela tiden att de sagt allt, men det finns alltid mer att berätta.
   Till slut gillar jag boken, men jag är inte överväldigad. Det kunde lika gärna ha varit en novell med lite trimning, men om man tar den för vad den är – en liten kort deckare i en serie med korta deckare – så ska man väl inte gnälla. Då kan man också acceptera det lätt gubbsjuka omslaget som verkligen hör till genren men egentligen är så fel.
   Jag har svårt att se The Colorado Kid som en film, men det är inte en omöjlighet. Däremot skulle jag gärna se att den tog över efter Misery som nästa Kinghistoria på teaterscenerna. Den pratiga dialogen skulle passa perfekt i en liten pjäs eftersom man egentligen inte behöver visa något annat än de tre människorna som pratar.
   Efter den första läsningen sättar jag endast 3 Följeslagare av 5 möjliga, men jag är övertygad om att den växer vid nästa läsning.
Först publicerad i Följeslagarna #206 - 2005-10-01
Texten kan ha redigerats en aning till denna sida.

LÄS EN SLUMPAD RECENSION UR ARKIVET

Stephen King’s The Dark Tower: A Concordance Volume 1

Bok, publicerad på foljeslagarna.com 2003-11-25

En konkordans, jo, ordet finns på svenska också, är ett ”alfabetiskt register till en skrift” enligt mitt uppslagsverk. Det hade jag inte riktigt fattat innan jag slog upp boken och började bläddra i den. Men så var det. Från A till Z listas personer, platser, företeelser och så vidare i en rad olika kategorier. Det är med andra ord ingen bok man sträckläser fr... [Läs hela recensionen]