UTSKICK UR ARKIVET
FÖLJESLAGARNA #119 - 010709
FÖRORD
Välkomna till ytterligare ett nummer av Följeslagarna. Vi hoppas att ni inte tycker att det är allt för varmt ute och om ni tycker det hoppas vi att ni får en svalkande paus framför datorn nu…om ni har en massa fläktar på förstås.
I detta nummer tar vi en lite närmare titt på HEARTS IN ATLATIS och då speciellt på den svenska översättningen, HJÄRTAN I ATLANTIS. Boken skulle ha kommit nu i veckan, men det har den inte gjort. Den bör dock komma när som helst, men för att ni inte ska gå helt lottlösa har vi skrivit ihop en maffig artikel som kommer att kittla smaklökarna och få er att längta rejält efter boken…
Förutom detta har vi även en hel del nyheter som ni säkert kommer att finna intressanta.
Varm läsning – Lilja & Anders
Medlemsantal: 671
NYHETER FRÅN TERRITORIERNA
* FROM A BUICK 8. Nästa års (första) Kingbok kommer redan under våren. Det är FROM A BUICK 8 som nu står listad för publicering våren 2002 på Kings officiella hemsida.
* FIRESTARTER. Uppföljaren till FIRESTARTER hette ju tidigare FIRESTARTER: THE NEXT CHAPTER. Nu har den fått en ny titel, den heter nu FIRESTARTER: REKINDLED.
* Allison Connovor har nu bekräftats för en roll i miniserien THE DEAD ZONE, och Ron Selmour ska i sin tur vara med i CHILDREN OF THE CORN 7.
* PARANOID. Kortfilmen baserad på Kings dikt hade världspremiär igår i Hollywood. Inget datum har än satts för Internetpremiären. Besked väntas i augusti.
* THE LAST RUNG ON THE LADDER. Denna filmversion är fortfarande på G, även om filmmakarna stött på lite problem. Bland annat har de tvingats byta ut den kvinnliga huvudrollen. Inspelningarna har inte börjat än och inget premiärdatum har ännu satts.
* BLACK HOUSE. Ljudboken kommer, precis som THE TALISMAN, att läsas av Frank Muller. eBoken kommer att innehålla en massa ej tidigare släppta kommentarer av King, Straub och bokens redaktör.
* THE SHINING. I slutet av augusti kommer Pocket Books att släppa en ny pocketutgåva av THE SHINING. Redan nu kan ni dock ta en titt på omslaget på följande adress:
http://w1.192.telia.com/~u19211135/shining.gif
* Ljudboken med novellen "LT's Theory of Pets" finns nu ute.
* HEARTS IN ATLANTIS. Nu kan ni ta en titt på filmaffischen till filmen:
http://w1.192.telia.com/~u19211135/p-hia.jpg.
Det är dock oklart om detta är det slutgiltiga. Filmen kommer att få världspremiär på Toronto International Film Festival som hålla mellan den 6:e och 15:e september. Enligt uppgifter på diverse svenska sidor kommer filmen till Sverige någon gång i november/december i år. Är det någon medlem i de övriga nordiska länderna som hittat någon information om filmen i era länder får ni gärna höra av er.
* Kingexperten Tyson Blue kommer att skriva en månatlig kolumn på Liljas webbsida. Första kolumnen kommer att gå online fredagen den 13/7 (kan det bli bättre?)
* DREAMCATCHER. Nu rycktas det att Tom Sizemore kommer att vara med i filmen. Vem han spelar och om detta är helt sant har vi inte fått bekräftat än. Vet ni inte vem Tom är kan ni ta en titt här:
http://w1.192.telia.com/~u19211135/tom.gif
INFÖR HJÄRTAN I ATLANTIS
I detta utskick hade vi tänkt kommentera den svenska utgåvan av HEARTS IN ATLANTIS, men HJÄRTAN I ATLANTIS har inte kommit ut i butikerna än, trots att den enligt uppgift skulle ha kommit redan förra veckan. Nu säger Bra Böckers hemsida - som precis lagt upp en sida om boken:
http://www.bbb.se/skonlitteratur/romaner/hjartan_i_atlantis.htm
- att den kommer i juli. Ni får helt enkelt bevaka bokhandlarna själva och köpa boken när den väl kommer.
I stället kommer vi att presentera en slags "inför"-artikel med lite av bakgrundshistorien till boken och en liten sammanfattning av handlingen. Vi kommer även att berätta lite om filmatiseringen med Anthony Hopkins i spetsen som kommer att gå upp på biograferna i höst. Som final blir det en intervju med John-Henri Holmberg som översatt boken till svenska.
Ni som läst Följeslagarnas utskick duktigt, kommer att märka att vissa delar av denna artikel varit publicerad tidigare, i maj och november 1999 för att vara exakt, men för de som inte läst de tidigare utskicken blir detta material nytt.
* Boken
HJÄRTAN I ATLANTIS är en samling av fem noveller, vissa längre – vissa kortare, som har en tydlig röd tråd, vilket göra att samlingen känns mer som en roman än vad till exempel DIFFERENT SEASONS (SOMMARDÅD och VINTERVERK) eller FOUR PAST MIDNIGHT (MARDRÖMMAR) gjorde, som också var samlingar med längre noveller.
Boken inleds med "Låga män i gula rockar" ("Low men in yellow coats") där vi möter bokens tre huvudpersoner Bobby Garfield, John Sullivan och Carol Gerber. I alla de fem novellerna skymtar de tre förbi på ett eller annat sätt, även om det kan vara andra karaktärer som är huvudpersoner i novellerna. I "Låga män…" är de tre 11 år gamla och året är 1960. Bobby bor med sin mamma Liz och en dag flyttar en märklig man vid namn Ted Brautigan in i ett rum de har för uthyrning. Liz ogillar Ted, men Bobby får bra kontakt med honom och lär sig att uppskatta böcker och livets goda. Så långt allting väl, men det är något "udda" med Ted som Bobby upptäcker…
Vad det är överlåter jag till er att upptäcka. "Låga män…" har en del kopplingar till Kings DARK TOWER epos, och det lämnas en hel del frågor obesvarade, men dessa frågor ska enligt ryktena få sina svar i höstens BLACK HOUSE, så det kan vara lämpligt att läsa HJÄRTAN I ATLANTIS innan BLACK HOUSE.
Den andra novellen – "Hjärtan i Atlantis" ("Hearts in Atlantis ") – utspelar sig under andra hälften av 60-talet på University of Maine. Carol Gerber har en liten del i denna novell, men huvudpersonen är Pete Riley som berättar sin historia för oss. "Hjärtan i Atlantis" handlar till synes om hur en hel universitetsavdelning (nästan) blir helt besatta av kortspelet "Hjärter". Spelandet har en otrolig inverkan på de flestas liv – studierna misskötts, allt är bara Hjärter, Hjärter, Hjärter…
Samtidigt är det krig i Vietnam och studenterna börjar fundera på syftet med kriget. Ställningstaganden görs, demonstrationer hålls och det blir bristningar i gemenskapen. Åsikter ställs mot varandra. Dessutom lurar det stora hotet i bakgrunden: att själv bli tvingad att åka dit och "göra sin plikt".
"Hjärtan i Atlantis" är en fantastisk berättelse. Mästerlig!
I "Blinde Willie" ("Blind Willie") är vi i 80-talets New York där en tiggare vid namn Blinde Willie sitter i ett gathörn och hoppas på att folk ska lägga pengar i en baseballhandske som det står "Garfield" skrivet i. Det var Bobby Garfields handske, men han tappade bort den vid en incident 1960 då Willie och några andra trakasserade Bobbys gäng och faktiskt bröt armen på Carol Gerber.
Willie tjänstgjorde i Vietnam med John Sullivan och en av Pete Rileys Hjärterkompisar. Som Vietnamveteran och med dessutom en stor ångest för vad han gjorde mot Carol mår Willie inte speciellt bra. För att klara av sitt liv ser han sig tvingad att ta till flera olika personligheter. Den blinde tiggaren är bara en.
John Sullivan har sedan huvudrollen i "Därför är vi i Vietnam" ("Why we’re in Vietnam") där han varit på en begravning för en av hans Vietnam-kompisar. Sullivan träffar sin gamle löjtnant Dieffenbacker och samtalar nostalgiskt. I ett av bokens häftigaste partier låter Dieffenbacker orden flöda fritt och han fräser fram all den irritation han känner för sin generation, besvikelsen över allt de kunde ha gjort men inte gjorde.
När Sullivan sedan åker hem från begravningen jagas han av oönskade minnen som väcktes till liv under det nostalgiska samtalet med Dieffenbacker. Sullivan har hemska minnen från Vietnam och när han fastnar i en trafikstockning tänker han på dessa samtidigt som han funderar på vad som hände med hans gamla kompisar Bobby och Carol.
Den avslutande novellen "Himmelska stråk av mörker faller" ("Heavenly shades of night are falling") äger rum 1999 och Bobby har återvänt till sin barndomsstad för att vara med vid en annan begravning. Efter det ger han sig av på en liten promenad i staden och under denna promenad så knyts många lösa trådar från andra delar i boken ihop, men vissa lämnas kvar. För vår fantasi att ta hand om eller för förklaring i en annan bok.
* Bakgrunden
King förklarade i ett brev, som dels dök upp på Scribners hemsida i maj 1999 och dels som en liten bonus i pocketupplagan av BAG OF BONES, att HJÄRTAN I ATLANTIS var en bok som i stort sett skrev sig själv. Han hade "nyligen" bytt förläggare och skrivit ett kontrakt för tre böcker – BAG OF BONES, ON WRITING och en novellsamling han hade tänkt kalla ONE HEADLIGHT. Det fanns gott om material till samlingen.
Men King kände sig energisk över att jobba med nytt folk och ansåg att om en inspirerande idé dök upp var det bara att surfa på den som på en bra våg. "Hjärtan i Atlantis" var en sådan idé. Den släppte lös en vilja som legat och puttrat inne i King i 30 år eller så - att skriva om sin egen generation. King inbillade sig dock att det skulle vara svårt, eftersom han inte kunde tänka sig en karaktär som gör fredstecknet och säger "Hey... groovy!". Men han satte igång med skrivandet och tänkte inte så mycket på eventuella negativa konsekvenser.
Han utgick från en händelse från hans collegetid och hade egentligen inga planer på att publicera berättelsen för allmänheten, utan mera låta sina barn ta del av den. Men det var då King började inse hur han skulle kunna behandla ämnet på rätt sätt, att skriva om vad de (hans generation alltså) nästan hade, vad de tappade bort och vad de slutligen fick, och det utan att ta till en predikande ton.
När "Hjärtan i Atlantis" var färdigskriven skrev han ytterligare en längre berättelse - "Låga män i gula rockar". Han plockade fram gamla SIX STORIES-berättelsen "Blinde Willie" och justerade den en smula för att passa in i sammanhanget och skrev sedan "Därför är vi i Vietnam" för att runda av vad han ville ha sagt, men det kändes inte helt avslutat så han skrev ytterligare en kortare berättelse "Himmelska stråk av mörker faller" som ett definitivt avslut. ONE HEADLIGHT sköts på framtiden och HJÄRTAN I ATLANTIS blev nästa bok.
* Filmen
Nu i höst kommer det en film med namnet HEARTS IN ATLANTIS. Det är dock inte novellen "Hearts in Atlantis" som blivit filmad (tyvärr), utan novellerna "Låga män i gula rockar" och "Himmelska stråk av mörker faller". För regin står Scott Hicks ("Shine") och manuset skrev William Goldman (MISERY och DREAMCATCHER). I de viktigaste rollerna hittar vi Anthony Hopkins som Ted, Anton Yelchin som den unge Bobby, Hope Davis som hans mamma och David Morse ("Brutal" i THE GREEN MILE) som den äldre Bobby.
De förhandsrecensioner av filmen som gjorts (baserade på icke färdigställda kopior av filmen) har varit lite si så där. William Goldman har plockat bort kopplingarna till THE DARK TOWER och Ted ska på något sätt framstå som någon slags utomjording… Det och det man hört om Anthony Hopkins attityd till filmen får mig att misstänka att HEARTS IN ATLANTIS blir en halvflopp. Jag är också personligen smått upprörd av att man "slarvat bort" namnet HEARTS IN ATLANTIS på den här filmen. Nu kan man ju inte filma novellen (som skulle kunna bli riktigt bra) under "rätt" namn! Dåligt!
Men vi får vänta tills i höst med hur filmen blir. Ta nu först och läs boken, ifall ni inte gjort det redan.
* Intervju med John-Henri Holmberg, översättare
John-Henri Holmberg, som även är en Följeslagare, har översatt HJÄRTAN I ATLANTIS, och för att runda av denna artikel kommer här en kortare intervju:
1) Du har vid flera tillfällen sagt att HJÄRTAN I ATLANTIS är bland det bästa King skrivit, kan du redogöra lite varför du tycker så?
Den här frågan förtjänar ett kolossalt långt svar, bland annat därför att romanen är mycket komplex, men jag ska försöka fatta mig någorlunda kort och hålla mig till punktformen.
- Romanens konstruktion imponerar på mig. Nominellt är den en novellsamling där berättelserna klarar av att stå ensamma, men de är hoplänkade tematiskt, via persongalleriet och språkligt med hjälp av återkommande nyckelbegrepp; tillsammans bildar de en enhet större än delarna genom att bli en gradvis växande skildring av vad 60-talet innebar och betydde för dem som mognade under det.
- Romanen är ett sällsynt lyckat exempel på kombinationen av realism och ickerealism; under den realistiska ytan ger metaforerna, allusionerna och de ickerealistiska inslagen en genklang av surrealism och mångtydighet som åtminstone på mig fungerar utomordentligt bra.
- Det är en roman med stort moraliskt patos och en hel del klokhet. Den är betydligt mer subtil än många av Kings texter, och det innebär att den också belönar en mer uppmärksam läsning; de skilda novellernas huvudpersoner representerar skiftande grader av mognad och ansvarstagande, och symboliserar också olika grader av moralisk resning, men King väljer inga enkla utvägar. Inga generaliseringar är fullt ut sanna; individuella skillnader förblir avgörande och det enda som ytterst har betydelse.
- Språkligt är romanen virtuos. De fem olika episoderna är berättade i sinsemellan markant olika tonarter, med varierande stilgrepp som trots det tillåter de tidigare nämnda återkopplingarna och hänsyftningarna genom texten.
- Och sist men avgjort inte minst tror jag att det finns mycket sanning i romanen, både i porträtten av människor och i porträttet av en tid och en tidsanda.
2) Hos mig var det den andra novellen "Hjärtan i Atlantis" som imponerade mest på mig. Den kändes otroligt ärlig och jag kunde relatera till den, trots att jag inte ens var född när den utspelade sig. Du som tillhör ungefär samma generation som King - hur kände du när du läste den? Kunde du relatera till den, trots att den handlade om engagemang och tankar i det amerikanska samhället?
Avgjort och i mycket hög grad. Boken ger, tror jag, en av de bäst fångade och mest genuina tidsbilder av 60-talet jag känner till.
3) King drogs sig länge från att skriva om sin egen generation och 60-talet då han kände att det lätt kunde bli krystat. Finns det andra författare ur Kings generation som skrivit liknande böcker som du känner till och kan rekommendera/varna för, till de som är extra intresserade?
Det finns nästan hur många generationsromaner från 60-talet som helst, och som vanligt är med Theodore Sturgeons dystert sanna fras "90 procent av dem smörja". Men visst kan några rekommenderas. Bland dem jag själv tyckt bäst om och som skildrar 60- och början av 70-talet finns (i bokstavsordning och utan inbördes betygsättning, även om de är sinsemellan mycket olika - Haldemans och O'Briens romaner är till exempel primärt koncentrerade till Vietnamkriget, de andra inte):
Joe Haldeman: "1968"
Tim O'Brien: Going "After Cacciato"
Jennifer Egan: "The Invisible Circus"
James Fadiman: "The Other Side of Haight"
Marge Piercy: "Small Changes"
Richard Price: "The Wanderers"
Ett par sf-författare har också skrivit lyckat om 60-talet:
Samuel R Delany: "The Motion of Light in Water" respektive "Heavenly Breakfast"
Lisa Mason: "Summer of Love"
4) Var det något du kände var svårt att få till i översättningen?
Mycket var svårt att få till. Framför allt kanske alla Kings populärkulturella inlån och hänvisningar -- det finns oräkneliga sådana, och här och där citeras i texten (ibland med, många gånger utan hänvisning eller särskild markering) ett otal sångtexter. Att låta sådana citat stå på engelska är förstås det enklaste sättet att klara av dem, men ett som jag ogillar eftersom det bryter rytmen i läsningen och dessutom gör boken mindre omedelbart tillgänglig för läsare som kanske inte förstår engelskan. Men valet av vad som måste få stå kvar på engelska och vad som gick att översätta eller tolka och borde översättas var många gånger svårt. Ta titeln på bokens sista novell -- "Heavenly shades of night are falling" -- som iögonfallande exempel. Jag har valt att översätta citatet. Men är det rätt? Uppriktigt sagt vet jag fortfarande inte säkert; jag kan bara säga att jag gjort mitt bästa och valt så vettigt jag förmått. (Sista novellens titel är förstås en textrad ur The Platters "Twilight Time", som är en av romanens bärande musikreferenser; hela texten i den låten bör läsaren faktiskt minnas för att den sista novellen i boken ska få sin fulla associationsvidd.)
5) Hur lång tid tog det att översätta boken?
Det tog ungefär tre månader att översätta romanen. Då har jag också gått igenom översättningen två gånger i efterhand, i manus och i korrektur, och gjort en hel del revideringar. Ett par detaljer retar mig en smula, kan jag förresten nämna. En är citatet ur Goldings "Flugornas herre" på försättsbladet. Där kände jag mig rimligtvis tvungen att använda den svenska översättning som finns sedan 40 år, och jag har också anpassat de många allusionerna på Goldings roman som finns i texten till den gamla Golding-översättningen. Men ska sanningen fram är jag inte riktigt nöjd med den saken, eftersom jag tycker att Golding, framför allt deviscitatet, kunde (borde?) ha översatts på ett annat och kanske mer lyckat sätt.
6) Det var allt. Om det inte är något annat du vill säga om boken?
Jag är väldigt spänd på att få höra vad svenska läsare tycker, både om romanen och om översättningen. Annars kan ni kanske vara roade av mitt "ljudband" till HJÄRTAN I ATLANTIS. Det här är musiken man ska lyssna till medan man läser:
Titelspår:
Donovan: "Atlantis"
Del I:
Bobby Darin: "Queen of the Hop"
Joe Bennett and the Sparkletones: "Black Slacks"
Freddy Cannon: "Tallahassee Lassie"
Del II:
Phil Ochs: "I Ain't Marchin' Anymore"
The McCoys: "Hang On Sloopy"
Paul Anka: "Diana"
Del III:
Coven: "One Tin Soldier"
? and the Mysterians: "96 Tears"
Merilee Rush: "Angel of the Morning"
Del IV:
Strawberry Alarm Clock: "Incense and Peppermints"
The Carpenters: "Someday"
Neil Sedaka: "Oh, Carol"
Del V/Coda:
The Platters: "Twilight Time"
Här är även texten till "Twilight Time":
Twilight Time
B. Ram/M. Nevins/A. Nevins/A. Dunn
© 1958
Heavenly shades of night are falling.
It's twilight time.
Out of the mist your voice is calling.
'Tis twilight time.
When purple satin curtains mark the end of day
I'll hear you, my dear, at twilight time.
Deepening shadows gather splendour
As day is done.
Fingers of light will soon surrender
The setting sun.
I count the moments, darling, 'till you're here with me.
Together, at last, at twilight time.
Here, in the afterglow of day,
We keep our rendezvous
Beneath the blue.
Here, in the same and sweet old way,
I fall in love again,
As I did then.
Deep in the dark your kiss will thrill me,
Like days of old,
Lighting the spark of love that fills me
With dreams untold.
Each day I pray for evening just to be with you,
Together, at last at twilight time
Tack, John-Henri, för denna "mindre" intervju!
[Anders]
TIPS
Hejsan hej! Måste bara få dela med mig! Jag har hittat en sida på nätet där man bl.a. kan köpa begagnade Stephen King-böcker! Adressen är
http://www.boknatet.com
Hoppas att fler än jag får nytta av denna helt suveräna sida där man lätt kan söka bland Sveriges antikvariat!
Med vänlig hälsning
Jessica Wallström i Gävle.
- Tack Jessica, för detta utmärkta tips!
FRÅGOR OCH SVAR
Fråga från Katarina
Hejsan! Jag är lite nyfiken på en sak : Hur gör man för att skicka in en recension? Ska man bara skicka den i ett vanligt mejl? Läste nyligen MARATONMARSCHEN (THE LONG WALK), och den var så fantastisk att jag skulle vilja skicka in nåt om den. Och så är jag lite nyfiken på novelltävlingen... Eftersom jag är en relativt ny medlem så undrar jag vad det är meningen att det ska vara för typ av novell. En skräckberättelse i äkta King-stil, eller kan det vara vilken typ som helst? Och så passar jag på att berömma er som har skapat ett mycket bra forum om Stephen King!
- Tack för berömmet! När det gäller recensioner så tar vi i vanliga fall inte emot dem. Eller - visst kan ni skicka recensioner, men vi publicerar dem inte i vanliga fall. Men om ni läst en bok kan ni alltid skriva ned vad ni tycker om den, eftersom vi förr eller senare kommer till boken i vår stora genomgång, och då vill vi ju ha ett betyg med motivering. Vilka böcker vi redan gått igenom kan ni se på vår hemsida. När det sedan gäller novelltävlingen så kommer mer information här nedan. [Anders]
PÅMINNELSE OM NOVELLTÄVLING
Ni har ett par dagar kvar på er att anmäla er till sommarens novelltävling. För er som är nya i Följeslagarna och inte varit med i de tidigare två tävlingarna så handlar det om en novelltävling där temat, och längden är förbestämd. Temat är givetvis kopplat till King - första gången var uppgiften att få in Kings onda karaktär Flagg i novellen och andra gången skulle den utspelas på Overlook Hotel. Vad det blir denna gång återstår att se.
Juryn, som ska rösta fram vinnarnovellen, består av författarna själva plus de som frivilligt valt att enbart sitta i juryn. I skrivandets stund har 26 anmält sig som författare och 8 som jurymedlemmar. Klockan 23.59 den 10:e juli går anmälningstiden ut och sen skickas årets skrivuppgift ut. Ni har alltså fortfarande tid att anmäla er. Skicka ett mail till foljeslagarna@swipnet.se (skriv "Anmälan till novelltävling" i ämnet) och ange om ni vill skriva eller tycka.
EFTERORD
Om allt går som det ska - vilket vi verkligen hoppas på - så kommer vi i nästa utskick bjuda på en riktig höjdargrej! Men för att inte dra upp förhoppningarna allt för mycket så säger vi inget om vad det handlar om just nu. Vi fegar helt enkelt så får ni fundera bäst ni vill under de kommande två veckorna. Till dess får ni som alltid skicka in så mycket frågor ni bara orkar eller vad ni nu har på hjärtat. Glöm inte bort att anmälningstiden till novelltävlingen går ut den 10:e juli!
Anders - http://come.to/gallery
Lilja - http://www.liljas-library.dot.nu
Följeslagarna - http://welcome.to/foljeslagarna
Stephen King - http://www.stephenking.com
Information: Om du vill gå ur Följeslagarna så skicka bara ett mail med ditt namn och adress och skriva "Avanmälan" eller "Unsubscribe" eller liknande någonstans så tar vi bort dig. Om du vill ändra din adress, skickar du bara ett mail med ditt namn, din gamla adress och din nya adress. Använd absolut INTE anmälningsformuläret på hemsidan för detta ändamål.
Jurtjyrkogården: Blodslinjer