2026 är året där jag ämnar läsa minst tio King-böcker, ännu hellre en i månaden, dels för att få igång ett mer regelbundet bokläsande och dels för att i vissa fall återupptäcka böcker jag inte läst på ett tag. I september betade jag av bok nummer elva och är därmed på god väg att klara projektet.


Men vänta nu, säger person av lag och ordning, "Nattflygaren" kan man väl inte med ens god vilja påstå är en roman eller ens en lång novell? Nej, det är det förstås inte alls. Saken är den att min septemberbok var Andra världar än dessa som jag inte kan skriva om förrän 13/10 men jag ville ändå få ut något i bloggprojektet och då blev det en helt vanlig - kort - novell.

Jag ska vara helt ärlig: Den främsta anledningen att jag läste novellen är för att jag ville se om filmen. Jag har varit sugen på det länge, men ville hänga upp tittningen på något och sen - och nu anstränger jag mig lite väl mycket - kan jag tycka att novellen kunde varit en kortare roman. Med det menar jag att jag tycker att King kunde ha utvecklat den till en längre text genom att ge oss mer av Richard Dees omoraliska äventyr, som kunde ha kulminerat i mötet med Nattflygaren.

Det slår mig när jag ser filmen att manuset faktiskt går lite åt det hållet då Kings korta novell inte riktigt räckte hela vägen. Men jag återkommer till det.

Novellen hade sin svenska premiär i Ondskans väsen, en av få översatta antologier med noveller av King. Den kom 1989 ett år efter den amerikanska utgivningen ("Prime Evil"). Då översattes den av Jimmy Hofsö. Novellen skulle sedan publiceras i Nightmares & Dreamscapes och hamnade därmed i Nattmaror och drömlandskap - Första boken i ny översättning av Ylva Spångberg och Jan Risheden 1998.


Novellen handlar om reportern Richard Dees på sensationsmagasinet Inside View som får tips om en mördare som tar sig runt med ett Cessna-plan från en liten flygplats till en andra och lämnar efter sig kroppar som tömts på blod. Dees tror inte att mördaren är vampyr men han hittar på namnet Nattflygaren när har flyger efter i mördarens fotspår tills han slutligen ställs öga mot öga mot honom och blir varse om sanningen.

Dees beskrivs som en tämligen osympatisk typ som bokstavligt talat kan gå över lik för sina reportage. Han har faktiskt figurerat i en tidigare roman av King. I Död zon mötte han Johnny Smith. Tidningen Inside View har även nämnts i andra sammanhang. Det är här jag tycker att King kunde tagit novellen och utvecklat den ännu mer till något större. Den fungerar givetvis som den är, men ibland kan man få känslan av att en novell bara skrapar lite på ytan.

Mark Pavia som förvandlat historien till film har gjort lite av det jag efterfrågar samtidigt som han verkligen behållit allt från novellen. Den stora skillnaden är att vi får lära känna Richard Dees mer och få en ännu tydligare bild av honom som gravt osympatisk, detta genom att han får en ny, ung kvinnlig kollega (spelad av Pavias dåvarande fru Julie Entwisle) som slåss om scoopet. Lite fånigt, men ändå fullt förståeligt i filmsammanhang. Pavia går även lite längre än King i filmens upplösning.

Dees spelas av den för tidigt bortgångna Miguel Ferrer som är smått perfekt i rollen. Ferrer är duktig på att spela rövhål och han gestaltar Dees alldeles utmärkt.

Filmen håller bra. Den har vissa 90-talstypiska svaga inslag där kvaliteten sviktar en smula men i det stora hela tycker jag att den är väldigt stabil. Lustigt nog blev filmen mer eller mindre en flopp. Den gjordes som en tv-film och visades ursprungligen på HBO innan den togs till biograferna där den inte gjorde någon större succé. Det var anledningen till att Mark Pavia inte fick göra den uppföljare han skrivit - som King enligt uppgift gillade och delvis bidrog till. Filmbolagen vågade inte satsa och manuset förblev ofilmat. Lite synd.

1999 recenserade vi The Night Flier när filmen var ny. När jag läser om recensionen noterar jag att jag hade ett litet problem med filmen som jag inte tänkte på nu, men jag kan delvis hålla med mitt 27 år yngre jag!

Jag hade tänkt göra ett retroomslag till Nattflygaren om den nu hade varit en egen bok. Det hade blivit en tunn bok, en pamflett nästan… Nåväl, motivet jag hade tänkt ut var att kombinera ett Cessna Skymaster framifrån med fladdermusvingar och något blått mörker, men sen slog det mig att det är ju i princip exakt så (och lite till) som filmens affisch/DVD-omslag ser ut så jag skrotar idén den här gången. Jag får väl se detta som ett svagt bonusinslag i projektet!


Läsprojektet hittills: 1. Varulvens år (januari), 2. Stark (februari), 3. Talismanen (mars), 4. Väktarna (april), 5. Svarta huset (maj), 6. Joyland (maj), 7, Solhunden (juni), 8. Hjärtan i Atlantis (juni), 9. Christine (juli), 10. Rasande Rose (augusti), 11. Andra världar än dessa (september) och [bonus] Nattflygaren (september).

Nu har vi sett Malmö Operas uppsättning av The Shining på två olika sätt. På plats i salongen i Malmö och hemma vid datorskärmen. Vad var skillnaden och vad tyckte vi? Det kan ni läsa i vår recension men man kan säga så här mycket: Ingen av oss är några operafantaster och det är det svårt att komma runt...

Fotot är taget av Emmalisa Pauly.

I dag fyller Stephen King 79 år och vilket bättre sätt att fira än att dra igång en tävling där tre ex av kommande Andra världar än dessa ligger i potten! Vi tackar Bonniers för att de varit generösa och ge oss böcker att låta er alla tävla om.

Vinnarna kommer att dras och meddelas ungefär en veckan innan boken kommer ut och sen kommer vinsten att skickas direkt från förlaget omkring släppdatumet 6 oktober.

För att delta i tävlingen tar du dig till följande sida och svarar på tävlingsfrågan. Lycka till!

Nu går det att läsa ett smakprov på 28 sidor ur höstens Andra världar än dessa. Det är inledningen av boken som publicerats.

Utdraget finns här. Ett visst varningsfinger höjs för de illustrationer som är med, vilka kan avslöja en del av handlingen...

Under de senaste fem åren ungefär har det blivit en uppsving bland svenska samlare av Stephen King-böcker, och då i betydelsen svenska böcker. Det har medfört en fråga, nämligen: vilka böcker är svårast att hitta?

Det finns givetvis inget vetenskapligt svar på detta, men det går ändå att spekulera lite kring kända fakta när det gäller antal tryckningar. Det är ju en ganska tydlig faktor som spelar roll på tillgängligheten.

Men sen finns det ju andra faktorer som spelar in, exempelvis vad man vill ha tag i. Om man till exempelvis har Staden som försvann som favoritbok kanske man gärna skulle vilja ha den inbunden med skyddsomslag och i så fint skick som möjligt. Det är inte jättelätt att hitta eftersom det bara gjordes en tryckning av boken i inbunden upplaga. Däremot finns det sju kartonnerade upplagor och fyra pockets i olika storlekar, så den är inte omöjlig att hitta om vad som helst är good enough. Eller så är man kanske på jakt efter upplagan av Svarta huset där Kings namn står störst på omslaget, den som drogs in och kläddes om med nytt omslag.

Det finns med andra ord böcker som är intressanta ur samlingssynvinkel men som är lätta att hitta för att bara läsa dem. Här följer en lista över tio titlar som generellt sett hör till de som är svårast att hitta utifrån faktorn få tryckningar och som oftast är dyra på andrahandsmarknaden.


Nattsvart, stjärnlöst, Bra Böcker 2012, en upplaga
Detta var den sista titeln som Bra Böcker publicerade och den gjordes enbart i en tryckning, inbunden. Genom åren har förlagen uttryckt att novellsamlingar sällan är storsäljare varpå det inte görs speciellt många tryckningar. Detta är ett exempel på detta.

Nattmaror och drömlandskap - Första boken, Replik 1998/2000, två upplagor
Nattmaror och drömlandskap - Andra boken, Replik 1999, en upplaga
Även detta en novellsamling, uppdelad i två volymer. Enligt uppgift ska båda titlarna tryckts i total 3000 ex var. Den första boken är i kartonnage, den andra inbunden. När det begav sig reade förlaget ut böckerna för en spottstyver, nu hör de till de dyraste.

Varulvens år, Wahlströms 1986/1988, två upplagor
Länge var denna titel en av de mest svåråtkomliga, men den har dykt upp lite mer frekvent på andrahandsmarknaden jämfört med vissa av de andra svåra böckerna. Boken kom i två tryckningar, båda i kartonnage.

Pestens tid - Den oavkortade versionen, Legenda/Natur och kultur 1995/1997, Bra Böcker 2010, tre upplagor
Kanske den mest eftersökta boken eftersom många vill läsa den längre versionen av roman. Det är också väldigt förvånande att titeln finns i så få tryckningar, vilket kan vara kopplat till dess tjocklek. Finns i tre tryckningar, en inbunden, en pocket och en storpocket.

Vinden genom nyckelhålet, Albert Bonniers förlag 2017, en upplaga
Den åttonde titeln i Det mörka tornet-sviten har enbart gjorts i en tryckning som storpocket och är en av de mest efterfrågade för de som vill ha en komplett samling av sviten.

Väktarna, Bra Böcker 1999, en upplaga
Den här boken trycktes också bara en gång, sannolikt för att det försvann lite i handeln då Stephen Kings namn inte alls var lika framträdande som på andra Bachman-böcker. Den enda tryckningen var inbunden.

Dödsdansen, Wiken 1991, en upplaga
Just den här titeln talas det inte så mycket om, men den hör också till de som enbart gjorts i en tryckning, inbunden.

Creepshow, Smilax 1991, en upplaga
Detta seriealbum har också bara tryckts i en känd upplaga.

Årstider, Albert Bonniers förlag, 2015/2019, två upplagor
Boken är en ihopslagning av Sommardåd och Vinterverk och därmed tekniskt sett så som boken ursprungligen gavs ut på originalspråk. Båda upplagorna är i storpocket, men med olika omslag och har börjat säljas dyrt på andrahandsmarknaden.

Observera att detta inte är ett "facit" på vad som är mest svårt att hitta eller dyrast, men med den erfarenhet och insyn vi har i Stephen Kings svenska utgivning hör dessa till toppskicket i det här fallet.

Har du tankar kring andra specifika titlar eller upplagor som är speciellt svåra att hitta? Hör av er till oss!